Gå vidare eller gräva ner sig?
Jag vet att det inte är värt det på något sätt, vet att jag inte borde bry mig, vet att det var jag som gick... men svartsjukan tar över det sunda förnuftet. Kontrollbehovet att veta med vem han gör vad gör mig galen, men om han gör allt för att övetyga mig att han älskar mig och vill ha mig tillbaka ska jag då acceptera att han träffar andra? Ska jag bara rycka på axlarna åt att han raggar upp tjejer på pendeln samma dag som han påstår sig älska mig, sakna mig och vill träffa mig? Hur ska man ta det, tolka det och lägger jag kanske för mycket vikt vid det? Jag kanske borde ta det med en klackspark och inse att män är en lägre sorts varelse och att deras förnuft är totalt obefintligt och att deras ord och löften kan klassas med trovärdigheten i en skvallerblaska, Varför gör det då sä jävla ont när han går vidre och varför kan jag inte ens tänka tanken på att göra det? Som han påminner mig varje dag så var det faktiskt JAG som avslutatde vårt liv tillsammans, men varför känner då jag mig dumpad bortkastad och nertrampad i skiten? Antagligen för att jag inte hade något val, han drev mig till handling och för det kommer jag aldrig förlåta honom..
Ensam kanske är stark..
Ärligt talat vet jag inte vart mina funderingar skall leda den här gången. Men jag tror att vissa delar av en människa kan man inte ta ifrån den. Ska ett förhållande fungera får man nog börja tänka om, istället för att söka efter den perfekta partnern så skall man nog börja söka efter en männsika vars brister man kan leva med, och se till att männsikan ifråga kan leva med dina brister. Kärleken kompenserar tyvärr inte de egenskaper man inte kan acceptera, då skulle inte kärleken bara vara blind utan även jäkligt puckad. Två är fortfarande starkare än en, men riktig styrka kommer då man kan leva ut som den människa man i grund o botten är...
/L
The BIG step..
Men vill iaf tacka alla underbara människor som hjälper mig igenom det här: Pär, som får fungerar som min personliga flytt-gubbe och "sugar daddy" ;) , Emma som e helt jävla enormt grym som tar ledigt från jobbet för att komma ner och hjälpa mig me, mest min psykiska hälsa skulle jag vilja säga.. Vi ska pimpla vin prata skit och gråta i en vecka! och möblera såklart. Min familj som hjläper mig med allt och som alltid finns där och backar när det skiter sig ekonomiskt och allmänt, och Sofia är så grymt glad att du är tillbaka i mitt liv så jag har någon att snacka skit me! kan prata om allt me dig! Hanna, även om vi inte ses och hörs så ota så vet jag att du finns där och det är alltid grymt skönt att prata med dig om allt som händer i mitt liv! Älskar er alla högt och villkorslöst!
Alexander, jag kommer alltid älska dig! Jag önskar att allt kunnat blivit annorlunda men det här var inte hållbart längre.. Nu ska jag packa mina sista saker... Nästa gång vi "ses" sker det från mitt nya liv..som jag är livrädd för! /L
Sätta ord på känslan...
ska jag lämna några varma rader
ska jag vara din starka vän
ska jag visa upp några bättre sidor
och lova dig nånting igen
innan morgonen kommer
ska jag vända alla kappor tillbaka
och lita mer på min kraft
ska jag hämta nånting jag förlorat
en vilja som jag faktiskt haft
jag har förlorat dagar och ett hopplöst år
jag har trampat upp stigar där gränserna går
och du blir aldrig en vän igen
en mot en
tills morgonen kommer
innan mörkret faller
vill jag reda ut några saker
inga rätt och inga fel
vill jag öppna för en vapenvila
du har din och jag har min del
och innan morgonen kommer
vill jag blöda några droppar mot stenen
det är tid för några tårar än
och göra klart för min norra stjärna
att jag aldrig ska ner igen
jag har förlorat dagar och ett hopplöst år
det är som jag känner när åskan går
och du blir aldrig en vän igen
en mot en
tills morgonen kommer
ja, tills morgonen kommer
mina ögon för blöta
för att göra epilogen rättvis
jag orkar inga flera ord
inga krafter för en vacker utgång
jag lämnar inget dukat bord
men innan morgonen kommer
vill jag lämna några varma rader
kanske möter vi en vår igen
jag ångrar inga steg vid din sida
jag vattnar dina växter än ...
... Tack Winnerbäck!
Livs avgörande...
Så, ja mina nära o kära jag har fått en lägenhet. Jag ska flytta. Har varit och kollat på den lilla studentlyan idag ungefär lika stort som mitt nuvarande badrum.. och för denna kartong får jag punga ut med halva min månads inkomst.. Visst är det väl för gött att leva ibland.. =( När jag åkte från flempan, med en sak i tanken: köpa dunkvin! så kändes allt så overkligt. Jag har gått från fnittrande till tok gråtande. Hela dagen har kännts allmänt overklig.. Utmattad nu.. så så trött. Ikväll ska jag mysa i min soffa med nått glas vitt och popcorn, se en romatisk komedi och gråta ögonen ur mig och inte tänka ett skit på plugg eller alla "måsten" jag har nu! Måste vila hjärnan nu.
Och jag hoppas han kommer hem ikväll.. trots allt detta så behöver jag honom, konstigt nog. Han är den viktigaste människan i mitt liv, vill prata med honom ventilera mitt beslut, känna av läget. Bara ha honom brevid känns tryggt. Då mår jag bra och blir lugn...FAN! kan någon påminna mog! varför ska jag lämna honom??
Massa kärlek till min lilla uppe i boden!
och till alla er andra oxå såklart! Tack för att ni finns, utan er finns inte jag...
/L
Man kan hjälpa alla andra utom sig själv..
Hm, skönt att skriva om lite annat än mitt struliga uttjatade privatliv.. Få skriva någon rad om det som gör mig glad istället. Och de e ju faktiskt att påverka andra, finnas till och veta att man kanske genom sin resa genom livet gjort en dag lite ljusare för en annan människa, de lever jag för! Så mycket lättare att hjälpa andra än att hjälpa sig själv.
Har just sträckläst Maskrosungen. Gud, vilken bok. Om man tycker man har de lite struligt i livet så räcker det med att läsa en sida i den boken för att typ alrig vilja gnälla igen. Tårarna har flödat och ikväll var de inte för min egen skull.. (eller ja, ni vet man tar väl ut sina tårar på olika sätt)
/L
Återfall...
Livet går vidare..
Jag ska ju fixa de här de vet jag att jag gör, men de måste få ta sin tid och jag vet ju oxå att desto längre jag drar ut på det desto längre tid tar det innan jag kan börja läka igen..
Massa love till min familj och Emma som håller mig ovanför ytan just nu!
Slut på det roliga
På natten vaknar demonerna..
orden slut för ikväll. de kväver mig!
/L
Same shit, different day...
Livet må va skit, men sitter man två bästa vänner och kan le genom tårarna så är väl livet värt att leva ändå.
Men det är ju inte utan att man funderar på att tappa upp ett bubbelbad, fixa några schyssta toastskagen och sen låta brödrosten bada med oss.
Lucky Luke pratar som en tok, så nu lägger vi ner
Thank you for listening, over and out
Dagen D..
Nu måste jag torka tårarna som vägrar att sluta rinna, måste till skolan. Allt skall vara som vanligt. Måste försöka, om jag bara släpper efter det minsta så kommer jag falla och då vet jag inte när jag kan resa mig igen.
Varför kan inte tårarna sluta rinna??? har inte tid med det här nu!
/L
Semester för själen..
Mitt kära Ljusdal I´m coming home.. Så nu var tågbiljetten bokad för hemresan. Ska bli såå skönt, den här gången är det inge särskilt planerat, inget tredagars fylleslag som de brukar vara. Brukar typ drömma vackra drömmar om rehab och torken efter en ljusdalsvistelse. Okej, jag säger inte att det inte kommer bli så den här gången oxå, men jag har iaf inte planerat det, okej? Där är skillnaden!
Den här gången ska jag vila min själ från allt som pågår i mitt liv just nu. Få distans, tänka, känna efter.. behövs. Igår var en jobbig dag igen, många tårar. Kommer nog ha ett antal av dessa tills mitt liv kommit någorlunda på rätsida. Så e de, man får verkligen känna att man lever lixsom. Inte bara lalla runt och tro att man kan slappna av inte, nej du, man får ett liv å då ska man ta mej fan härdas!
Okej, åter till Ljusdal, anledningen jag ska hem egentligen e ju faktiskt för att mitt lilla yrtroll till lillebror tänker sticka upp till boden och leka krig i ett år=( snyft! Vad händer med barnen? Kallas lumpen, vilket påhitt! Ska han springa runt där och ta order, ha på sig extremt fula kläder, låtas skjuta på sina lumparkompisar och bli tvingad att bädda sängen, nej vet du va!
I vilket fall så krävs det en fest för att fira av min lilla innan han sticker, vilket vi kommer ägna lördagen åt, kommer hänga honom runt halsen och inte släppa honom på hela dagen =) De blir bra!
Så e de me de.. Lämnar er där för ett tag!
Kram / L
Vem är det som e dum egentligen?
Man e la grym...
men, men lgh är relativit städad, kylskåpet påfyllt alá student budget (vilket innebär alla rea- varor från Ica maxi högdalen, färskost på tub med rödbetsallad någon?) och motion kan jag lova ingick i den turen, efter som jag inte har råd att åka buss så blev det en promenad, och eftersom jag tror och förväntar mig att dte skall vara minusgrader på vintern så paketerade jag in mig i fetaste vinterjackan, mössa och hela kittet hann typ ta två steg innan jag insåg att jag antagligen skulle dö av värmeslag innan resan var över. Att sen brottas inne på en överfylld ica affär med rabiata kupong kärringar gjorde susen, sitter nu hemma i soffan och dricker sportdryck, darrar och har eftersvettnignar ;-)
Kom nyss till mitt misssnöje på att jag skall ha läst 2 böcker till morgondagens terminstart som jag inte ens köpt än. Bra Lina! Tack!
Fridens! / Lina
Ta tjuren vid hornen..
Ja, de kan man väl säga att jag ska göra idag. Ska vara jäkligt kreativ iaf.. De där med att kliva upp me tuppen i morse blev väl sisådär. Men nu är upp har just gått igenom alla räkningar och ska logga in och betala skiten nu. Man kan ju göra roligare saker på en ledig dag.. Jaja, idag ska jag ju bara göra nyttiga saker, så de bara att bita ihop och ta tjuren vid hornen.. så, vad e de att få gjort idag?
* RÄKNINGAR
* BIBLIOTEKET
* STÄDA
* HANDLA MAT
* PROMENAD
* SORTERA PAPPER/TIDNIGNAR
Ja, de finns ju lite att göra iaf, återkommer senare med resultat!
Längtar efter vardag...
Ja, konstigt nog så sittar man nu här en söndagkväll och längtar efter måndag morron.. Kanske har och göra med att jag faktiskt är ledig i morgon, men även för att jag behöver lite vardag. Vill vakna upp tidigt av morgon solen och känna mig pigg och glad och motiverad, motiverad at göra någonting vettigt. Ja, vilken helg det har varit. Meningslös. Hade trevligt hos Pär igår, men verkar ha åkt på nån släng av vinterkräksjuka eller vad de kan vara. Så satt och mådde blä halva kvällen och den här dagen har gått åt till att ligga i sängen och försöka hålla mig vaken. Som tur e har jag några underbara avsnitt av "men in trees" kvar att se, å gud ska veta att de e healing på högsta nivå! Hallelulja för lättsam "girly girly underhållning". Men vad ska jag göra när jag inte har några avsnitt kvar, fy hemska tanke, är där om ca 3 timmar..
Nä, den här helgen har varit så enormt meninglös så att jag på något sätt känner att jag nått botten. I morgon vaknar jag som en ny människa ta mig tusan! I morron kommer studiebidraget oxå=) pengar jag kommer få njuta av i sisådär 1 timme innan allt skoningslöst dras ut fårn mitt konto igen för att betala diverse räkningar och skulder. När ska man komma ikapp? Damn, en kvinna behöver sina shopping pengar! Nä, hur va de nu? Nytt liv va. Jaja, lättare sagt en gjort, man är ju som alla andra människor -vanedjur!
/L
Väderstyrd..
Jaha, så var det de här med bloggandet ja, får väl försöka göra nån liten insatts. Inte för att jag tror att nån skulle vara särskillt intresserad av vad som händer i mitt lilla liv, om man nu kan kalla det de..
Vad händer då? Sammanfattning av de hela, så fick jag efter en stor portion ångest och stora skapar våndor igår äntligen iväg min A-uppsats, slänge den på lådan typ 7 minuter innan deadline.. phu!
Jag och emma tyckte tydligen att det var en fantastiskt bra idé att dricka oss sjäva under bordet på torsdag kväll medans vi gick igenom gamla heminspelningar och blev nostalgiska.. Så gårdagen blev nog den mest betydelselösa dagen i världshistorien. Låg på soffan hela dagen, flyttade mig in till sängen fram mot kvällen(lyckades någonstans i detta halvmedvetande trycka i mig en pizza, såklart!man måste ju tänka på vikten?!) somnade och vaknade inte förens på förmiddagen idag med den där tomma känslan av att förlorat 24 timmar av sitt liv. Till råga på allt så stormar det samtidigt som de spö regnar, man blir deprimerad bara av att titta ut. Blä, vilken dag!Känner mig ensam i universum..
Men för att göra saken bättre blir de till att tvinga sig ut i ovädert om några timmar, ska åka till Pälle och pimpla rödtjut och snacka skit.. hm, hjälper säkert för tillfället. ´Sen sitter jag här i morron igen och önskar att jag aldrig blev född..
fridens/ Lina
Vin mys me petis=)
Hej då! Puss o kram